söndag 8 augusti 2010

Det slutade med MMA i Sumpan

Strandleoparden.
Det såg ut att bli en städad kväll med väninnorna på Morfar Ginkos cavabar, men snart satt jag som vanligt för mig själv på Strand och ville inte gå hem. Försökte beställa mellanöl men den var slut så jag var tvungen att dricka starkt. Satt på apberget och tecknade och antecknade i min lilla skrivbok som en annan prettokuf, men vad skulle jag annars göra? Kände mig trygg och till och med ganska cool, men var ändå lite osäker på hur coolt det egetligen är att vara ensam på ett uteställe en lördagkväll. Nedanför mig satt en ensam kille med osäker blick och bylsig brun skinnjacka. Nåt med jackan gjorde att han såg lite loser ut alltså, och jag tänkte att jag kanske också ser ut som en loser.

Jag tecknade en leopard och skrev ner andra uteställen som jag kanske skulle börja besöka så att jag inte blir känd som kufkvinnan på Strand. Funderar på Nyfiken Gul, Högkvarteret och Trädgården. Har inte varit på nåt av de ställena ännu, men de verkar schyssta. Spanade ut över lokalen och människorna i den. Antecknade lite mer. Plötsligt makade sig mannen bredvid mig närmare och frågade vad det var jag satt och skrev egentligen.

- Är du journalist?

Jag skrattade generat och sa att jag inte skrev nåt särskilt och att jag inte jobbar som journalist så han behövde inte oroa sig. Kände mig pinsam, men tyckte inte att han var tillräckligt snygg för att jag skulle orka bry mig om att försöka framstå som en normal kvinna som inte sitter och ritar leoparder på nattklubben. Släppte honom och fortsatte att kufa mig.

Nu började det ändå kännas som att jag suttit för länge ensam på apberget med mina öl och min lilla anteckningsbok. Försökte fundera ut folk jag kunde smsa och höra om de var ute och ville ha sällskap så här klockan ett på natten, men kom inte på nån. Dem jag kom på har jag redan smsat på natten flera gånger i sommar så min värdighet höll mig från att kontakta dem igen. Började scrolla igenom telefonboken och vem hittade jag där om inte G, en bekant som jag inte pratat med på flera år men som jag gillar och som brukar vara ute i svängen. Skrev ett sms, tvekade en stund, men tänkte sen att jag inte hade nåt att förlora och tryckte på send.

G var inte ute utan hemma på grund av spöregnet men tyckte jag skulle mmsa leoparden. Det gick tyvärr inte eftersom det var för mörkt att fota inne på Strand. G föreslog då att jag skulle hångla med nån tjejkompis och gå hem med första bästa kille eftersom det är sånt normala brudar tydligen ägnar sig åt när de är ute. Jag hade ju ingen tjejkompis med mig och hade väl inte haft lust med tjejhångel även om så varit fallet i och för sig, så jag bestämde mig för att ge förslag nummer två ett försök. Det skulle dock kräva mer öl eftersom jag inte hade lust att gå hem med första bästa bara så där. Så jag lämnade apberget och gav mig ut bland människorna i djungelsnåret på golvet.

Men ensamutgåendet började förlora sin lyster och ölen ökade inte alls min lust att fälla nån man och släpa med honom till nåt mörkt hörn. Jag tyckte dessutom att alla såg ut att vara såna där unga, fräscha åttiotalister med hela livet framför sig. Ändå ville jag inte gå hem. Tänkte att G brukar ju vara vaken på nätterna och frågade om han ville ha besök. Det ville han. I förvissningen om att jag inte skulle stanna på Strand gjorde jag sen nåt som kändes riktigt, riktigt bra.

Jag hade suttit en stund och spanat in ett gäng åttiotalister som dansade vid sitt bord, framför allt en kille i randig tröja och typisk åttiotalistfrilla med rakat på sidorna och en sorts stor synthlock uppe på huvudet. Han var söt. Söt för hur han såg ut och söt för hur han dansade omkring så obekymrat. Jag reste mig, tog på mig jackan och gick fram till honom där han stod och stuffade med de andra, knackade honom på axeln och sa:

- Du var söt.

Han såg på mig, först med förvirring, men sen fann han sig och sa:

- Men... är jag inte söt nu då?

- Jo... men jag ska gå nu, sa jag.

Under några sekunder såg vi på varandra som om ingen av oss visste vad det här skulle innebära, men sen sa jag Ha det så roligt, vände på klacken och gick ut. Det kändes härligt. En mer modig person hade säkert stannat kvar, men jag var sjukt nöjd med att han hade sett glad ut, som om han ville att jag skulle stanna kvar. Jag hade inte blivit dissad! Vem vet vad jag vågar göra nästa gång?

Resten av natten hängde jag i G:s lekrum där det är fullt med tv-spel och datorer och kollade på MMA. Konstigt nog gillade jag att se muskliga neandertalarmän puckla på varandra så att de blödde och fick ett korkat groggy utseende i ansiktet. Egentligen tycker jag att det är osexigt som fan med män som slåss, så jag vet inte vad det var jag gillade, men det gjorde jag i alla fall. Titelmatchen slutade strax för sju på morgonen och jag var riktigt besviken över att Anderson Silva från Brasilien lyckats vinna över amerikanen Chael Sonnen på ett enda grepp efter att helt rättvist ha varit i underläge under fyra och en halv rond av fem. Inte likt mig precis, men sånt kan hända i Sumpan en magisk natt.

Nu luktar jag herrdeo och är väldigt seg i bollen, men det var det värt.

Inga kommentarer: